lördag 30 november 2013

Skomumsaren Leika

Min vapendragare Gun har mer muskler än hjärna. Hon tappade dessutom en skruv tidigare i veckan vilket inte direkt gjorde saken bättre, snarare tvärtom. Idag fick hon en ny som vi hade beställt åt henne. Det var en ganska liten och mycket tung skruv.
 
Nu är hon åter fit for fight. Det var härligt att kunna fortsätta regling tillsammans med henne. Hon har fungerat klockrent hela dagen. Tack för det! De nya spikarna är helt rätt för henne och det har varit en fröjd att lyssna på hennes karakteristiska ljud. Jag har alltså sprungit mellan lite idag. Det blev regling, isolering, plock och plåtarbete för mig idag.
 
Här är vindbrädan innan vipp.
 
Nu är den färdigvippad. Hasse ägnade sig åt vipperiet idag och har endast en vipp kvar. Vi kommer att såga till vipparna i underkant men inte ännu. Det kommer ett beslut längre fram på hur vi vill ha det exakt. Först tänker vi sova flera nätter och fundera klart innan vi sågar av vipparna.
 
Leika har snott åt sig en ny pinne från oss idag. Bättre att hon ägnar sig åt pinnar än skor. Just nu kallar vi henne för skomumsaren. Tidigare i veckan åt hon upp delar av Hasses mammas sko. Inte bra. Tack och lov är Leika fortfarande välkommen dit som daghund. Förgäves försöker vi få henne att tugga på tuggben. Vi köper hem, hon tar emot dem och gömmer dem?! Träpinnar däremot, det är hennes melodi.
 
Om man har bra ögon syns skillnaden på den färdigvippade gaveln till höger och den ovippade till vänster. Det var skönt att inte behöva vandra på det isiga taket idag. Vi var oerhört nöjda med att vi tidigare i veckan lade dit de sista nockpannorna. Hasse sa tidigare att när taket är klart ska vi vara lediga en hel vecka. Nej, vi har inte tagit helt ledigt från bygget men lite halvlediga har vi varit. Just idag har det varit en skön dag på bygget. Vädret har varit snällt, återigen en solig dag med lagom mycket vind. Kinderna hettar skönt på kvällen när vi sitter och njuter av tillvaron med levande ljus inomhus nöjda med dagsverket.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

onsdag 27 november 2013

Sista nockpannan på plats

Måndagen tillbringade jag på universitetet där jag fick tillbaka min tenta. Godkänd! Oerhört skönt. På bygget har jag petat in lite mer isolering. Hasse har fått fler vindavledare på plats.
 
Nockpannorna tog slut för oss tidigare när vi skulle göra det sista på taket. Nu har de kommit. Enklaste sättet att ta sig upp till nocken är genom att gå i ränndalen. Vi har en som är byggd för att kunna gå i. För att komma upp på ett säkert sätt behövde vi flytta på en av ställningarna. Först tog vi ur alla luckor.
 
Hävstångsprincipen fungerade finfint.
 
Kvällen var mild och taket var torrt. Varför vänta med att lägga dit de sista nockpannorna?
 
Titta så fint det går att promenera i ränndalen!
 
Här läggs de sista nockpannorna. Hasse fick låna min pannlampa för att se ordentligt. Nu får snön komma men det gör ingenting om det dröjer ett tag till innan den kommer.
 
 
 
 
 

söndag 24 november 2013

Halvfart

Idag har vi bara jobbat på halvfart. Här har teglet förpackats i väntan på varmare tider då det ska få komma på carportstaket.
 
Det har städats och plockats en del.
 
Nästa gavel har vippats och plåtats.
 
Nu är entrésidans gavlar färdigvippade.
 
Den här roliga mojängen är bits till plåtskruv.
 
Så här. Sedan är det bara att skruva. Skruven skär fint igenom plåten.
 
Just nu är det den här stackaren som håller vattnet frostfritt på bygget. Nu kommer vi att i första hand koncentrera oss på att jobba undan inne för att kunna få igång värmen.
 
 
 
 
 
 
 

lördag 23 november 2013

Vipperiet

Igår anlände årets första julklapp. Undra vad det är i den...
 
Jag har länge fascinerats av vipparna som återfinns inom viss kinesisk arkitektur. Därför var det ganska enkelt att välja ett tak inspirerat av kinavippar när vi inte fick bygga taket som egentligen tillhör Briljanten. Originalet har funkistak och det gick absolut inte an enligt byggnadsnämnden då det inte passade in i den gamla bygden. Jag är böjd att hålla med men resonemanget haltar då vi inte bor långt från Torsångs kyrka. Granne med kyrkan som utan konkurrens är bygdens äldsta byggnad står en funkisbyggnad. Församlingshemmet. Jag antar att det inte är ett svartbygge utan att byggnadsnämnden har sanktionerat byggnationen. Igår precis innan stängningsdag åkte vi iväg och hämtade de felande träbitarna för att få ihop våra kinavippar. Omålade. Tack och lov fick jag låna kärföräldranas pannrum som är VARMT. Där grundmålade jag alla vippbitar. Min byggmorgon började med att gråmåla dem. En otroligt bra start på min morgon då jag älskar att måla!
 
Nu var det inte bara att vippa till vindbrädorna. Det måste till lite plåtjobb. Tidigare när nockpannorna lades tänkte vi fel. Eller, vi förstod inte bättre. Troligtvis har vi lagt alla nockpannor åt fel håll. Lust att gör om och göra rätt? Nej, snarare att ändra om och fixa till. Hasse bad mig att ta fram den bredkäftade plåttången. Tydligen hittade jag rätt för han såg nöjd ut och knep till med den. Han fick även sin röda plåthammare som också fick jobba en del.
 
Jag älskar Hasse och jag älskar hur han ser ut när han har fullt fokus. Den minen har jag njutit av flera gånger sedan detta bygge började. Här håller han på med den första kinavippen.
 
Här är vippen nästan klar.
 
Här är första vippen klar! Vi hann göra andra vippen plus plåten innan vi skiljde av för idag. I morgon blir det vipperi för hela slanten! Vi har tre gavlar kvar att göra plåtarbete och vipperiarbete på.
 
Här kapas några av de sista takpannorna. Hur det kändes att kånka upp de sista takpannorna? Lätt och underbart!
 
Det blev tvunget att plocka bort lite takpannor. Hasse behövde ta sig upp till nocken och taket var HALT. Överhuvudtaget var det halt idag. Vi rörde oss i nästan i ultrarapid för att inte halka i vissa moment. Det var ingen drömsituation för den höjdrädde att ta sig upp till nocken. Jag erbjöd mig att göra det vilket var tämligen lönlöst. Sedan säger han att jag är envis...?
 
Detta är ett historiskt ögonblick för taket. Sista takpannan läggs på plats! Bilden visar inte det men jag vet att det görs med blodiga händer. Hitintills har taket kostat oss blod och svett men inga tårar istället har vi skrattat många gånger. Alltså bygger vi med blod, svett och glädje! Jag önskar att jag kunde skriva att det är den absolut sista pannan överhuvudtaget som läggs. Det går inte. Vi är kort på nockpannor. Någonstans har det räknats fel. Kanske räknades inte utbyggnaden med men å andra sidan beställde vi pannor till carporten/förrådet samtidigt. Nåväl, de felande pannorna är beställda men visst hade det varit skönt om den höjdrädde hade fått lägga de sista nockpannorna på det hala taket idag.
 
Sonen är utlokaliserad till huvudstaden på praktik. Dottern vars fina fiskbensfläta vi får njuta av här hade en kompis som sov över i natt. Hasse och jag blev glada när de ville se på film tillsammans med oss igår kväll. Tonåringar är inte alltid trakterade av att umgås med den äldre generationen dit vi får räkna oss. Det slutade med att vi alla fyra sov i sofforna framför filmen. Flickorna var utmattade efter flera timmar i simhallen, Hasse hade varit på taket och jag hade jobbat på riktigt. Det bästa var att alla ansåg sig smygsova...
 
Till en början ville Leika vara med.
 
Här har hon lagt sig på en press som ligger på tork. Efter vår matrast var hon inte imponerad av att göra oss följe ut i kylan utan stannade kvar inne och sov.
 
Jag är visserligen part i målet men jag tror att Leika har fått ett bra hundliv. Hon blev missförstådd i sitt första hem och även misshandlad. Nu har hon två hem på samma gård. Hasses föräldrar tar hand om henne när vi jobbar. Här myser hon när husse=Hasse klappar henne och Inger=dagmatte spelar på sin keyboard i bakgrunden. Hon har många människor som älskar henne. En stor gård att vakta och en härlig skog som hon kan springa fritt i.
 
Här klappas hon av daghusse= Erik.
 
Här ligger Leika och njuter på Inger och Eriks köksgolv. Efter några timmar på det kalla bygget är det mumma med golvvärme.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

torsdag 21 november 2013

Tiden går fort när man har roligt

Ordspråket "Tiden går fort när man har roligt" stämmer alltför väl. Jag har märkt att november snart är slut och vet inte riktigt vad som hände med oktober. Min tillvaro är oerhört roligt. På jobbet väntar hela tiden nya utmaningar, någonting som jag älskar. I klassrummet växer just nu en vikingaby fram med både olika typer av hus och vikingaskepp. Det är alltid lika kul att släppa loss dagens databarn på att konstruera med papper. I början är de fumliga och osäkra. Snart lägrar tystnaden över elevgruppen, alla är djupt koncentrerade och helt fångna av sina uppgifter. Då njuter jag i fulla drag. Jag njuter ofta på jobbet. Det är så härligt att få igång eleverna med olika uppgifter och lika härligt varje gång de högljutt klagar över att lektionen redan är över. Mina universitetsstudier är ibland ganska krävande men framförallt ger de mig inspiration till jobbet. Större delen av fritiden går åt till att bygga. Det är också ganska krävande ibland men det ger mig energi. Jag är verkligen i stunden, här och nu. Fullt fokus på just den här spiken, regeln, isoleringen, takpannan, målningen, eller vad det är jag gör just nu. Dessutom finns det vi gör kvar och man kan ta på det. Oerhört tillfredsställande.
 
Veckans mörka kvällar har gått åt till idiotjobb. Den här ställningen har rensats.
 
Den här ställningen har byggts om och vindbrädorna har ändrats.
 
Här har en ställning plockats ner helt.
 
Den fjärde gaveln har försetts med en byggnadsställning. Nu har alla fyra husgavlar varsin ställning. Det betyder att vi lätt kommer åt att göra klart takets gavlar. Vi ska dit med plåt och vindbrädorna skall fixas till ordentligt. Just den här gaveln saknar vindbrädor helt. Panelningen kommer att få vänta lite då vi kommer att lägga fokus på insidan ett tag. Hasse har fått ledigt i morgon från jobbet och kommer att koncentrera sig på att knyta ihop taket. Hoppas att vi hinner helt klart i helgen.
 
 
 
 

måndag 18 november 2013

Två idioter och en täljstenskamin

Idag hade vi mer vilja än hjärna. Vi hade en plan för dagen som gick i stöpet. Planen var att vi skulle hiva iväg våra byggsopor, hämta kamin, få fatt på de felande nockpannorna och fixa till det sista på taket. Nockpannorna som saknades gick inte att få tag på just nu. I stället pep vi iväg för att hämta upp täljstenskaminen. Egentligen skulle vi hämtat den redan i september. Paketet var ganska högt och gick precis in i släpet, ren tur.
 
Både Hasse och jag tänkte att vi skulle ta in kaminen genom att öppna glaspartiet, backa till med släpet, fälla ner luckan och dra in paketen med pallgrodan. Vi hade lyckats förtränga byggnadsställningen som stod ivägen. Av ren tanklöshet ställde vi av själva skelettet till kaminen på backen, det var TUNGT. Sedan kom vi på att vi kunde demontera ena delen av byggnadsställningen då den har gjort sitt.
 
Vi kunde öppna glaspartiet.
 
Backa till och fälla ner luckan.
 
Här syns det lite bättre.
 
Pallgrodan fixar tunga lyft åt Hasse.
 
Problemet var nu att det tunga skelettet stod ute. Till all lycka är vi utrustade med både snälla och starka grannar. Med förenade krafter fick vi in kaminen och här står det på pallgrodan i vardagsrummet.
 
Här ska kaminen stå en dag.
 
Det har blivit en hel del byggsopor. Dessa är nu bortforslade och det var oerhört skönt att göra det. Vi lastade släpet fullt två gånger. Vår sophantering var tidsödande och vid sju på kvällen var vi klara. Med andra ord blev det inte tid över till takjobb.
 
Jag har även tagit tjuren vid hornen idag och ringt Borlänge energi. Först fick jag prata med en mycket trevlig och vettig kvinna. Sedan blev jag uppringd av en man två gånger. Under första samtalet hade han full förståelse för min situation. Andra gången vi pratade förklarade han att jag hade fel och de hade rätt. De hade lagt tillbaka röret exakt som det hade varit från början vilket jag vet inte är sant. Jag tycker att det är oerhört tråkigt att de inte kan erkänna sitt misstag och rätta till det. Troligtvis kommer vi i framtiden att få rätta till deras misstag och betala för arbetet en gång till. Vi har redan betalat dyra pengar för att få dagvattnet att rinna iväg till rätt ställe. Jag har varken tid eller energi över till att strida med dem. Nu tänker jag släppa detta och lägga min energi på att plugga, jobba och bygga. Det är inte konstruktivt att älta.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

söndag 17 november 2013

Nu ligger sk*ten på taket ;)

Hasse började arbetsdagen med att ägna sig åt det sista nockmötet.

Leka och jag tog hand om de sista björkpinnarna.

Ännu ett avslut = skönt. Jag drevade och tejpade de sista fönstren. Drevningen tog slut tidigare när jag höll på och förra helgen fick vi påfyllning. Det var först nu som jag tog itu med det.

Det går inte att sätta nockband vid nockmötet. Då sätter man dit ett metallband istället.

Här är taket nästan färdiglagt. Hasse sa: "Nu ligger skiten på taket." Det finns några avslut att fixa till.

Här är ett tappert försökt att i mörker försöka visa taket. Jag kommer garanterat att fotografera taket i dagsljus!

Här spikas vindbräda på plats.

Solen gick ner och genast steg månen upp.

Hasse monterade upp byggbelysningen och vi satte dit 45x45 som ligger på taket bakom den översta vindbrädan. Den lodräta 45x45 är bara där som stöd för att placeringen av takets 45x45 ska hamna helt rätt.

Här har vi gavelspetsen innan den är helt klar.

Gavelspetsen klar!